Öppna utskicket i din webbläsare

Hållbarhetsbrevet nr 4 2017

Skicka vidare |

I det här numret av Hållbarhetsbrevet kan du bland annat läsa om kostnadsbesparande energieffektiviseringar, hur miljöarbetet ger landstinget bättre lånevillkor och om en lösning för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken. Hållbarhetschef Charlotta Brask delar med sig av sina tankar om 2017 så här långt och önskar glad sommar.

Sommarhälsning från hållbarhetschef Charlotta Brask

Sommaren är här, vilket betyder att det är dags att summera första halvan av 2017. Landstinget har nu en ny vision som lyder ”En attraktiv, hållbar och växande Stockholmsregion med frihet för invånarna att själva forma sina liv och fatta avgörande beslut”.

 

Visionen som togs i landstingsfullmäktige kommer att göra det lättare att motivera en helhetssyn och minska kortsiktiga beslut. När jag är ute och träffar våra verksamheters ledningsgrupper och styrelser för att berätta om miljöprogrammet så efterfrågar de just en helhetssyn och skickar med önskningar om att landstinget snart har ett hållbarhetsprogram.

Ett flertal av våra bolag omfattas av krav på hållbarhetsredovisning vilket innebär att de för 2017 ska redovisa hur de arbetar med miljö, sociala förhållanden, personal, mänskliga rättigheter och antikorruption.

Landstinget tar stort ansvar

Helhetssyn kring våra stora projekt och investeringar var också avgörande för de finansiärer som valt att investera i landstingets gröna obligationer, som du kan läsa om i det här Hållbarhetsbrevet. Förutom minskade klimatutsläpp så lyftes den sociala hållbarheten såsom trygghet och tillgänglighet fram i projektbeskrivningarna.

Efter sommaren behandlas slutredovisningen av miljöprogrammet 2012-2016 och resultaten visar att landstinget tar stort ansvar för ökad resurseffektivitet och för att minska klimatpåverkan liksom utsläpp av farliga ämnen.

Förebilder

Förebilder är något som behövs extra mycket idag och det är också det som vi vill lyfta fram i samband med miljöpriset som delas ut varje år. Årets vinnare Kamilla Svensson, miljösamordnare på Stockholms läns landstings sjukvårdsområde, har gett sig den på att minska kostnader och förbättra patientsäkerhet och arbetsmiljö kopplat till läkemedelshantering. Och, ja, vinsterna för miljön är också stora.

Mat till alla människor på planeten är ett globalt hållbarhetsmål. Just livsmedelsproduktion är också en av industrierna som belastar vår jord som mest på många olika sätt. Få insikt i hur komplext det är genom att titta på ”Sista skörden” på SVT Play.

Jag önskar alla läsare en skön sommar!

Charlotta Brask
Hållbarhetschef

charlotta.brask@sll.se 

Frida Korneliusson, VD för AB Stockholms läns landstings Internfinans AB

Aktivt miljöarbete ger landstinget bättre villkor vid lån

Stockholms läns landsting har emitterat sin fjärde gröna obligation. Gröna obligationer är ett sätt att låna pengar till de investeringar som också ger en god påverkan på miljön, när landstinget bygger ut kollektivtrafik och hälso-och sjukvård. 

Det nominella beloppet är 2 miljarder kronor vilket motsvarar cirka 30 procent av landstingets uppskattade lånebehov för 2017.

De lån som landstinget tar ska bidra till att finansiera några av de satsningar som görs just nu. I detta fall viks medlen till bland annat tunnelbanans röda linje som moderniseras, men även till landstingets del i finansieringen av den nya tunnelbanan och tillbyggnationen av Nya Karolinska Solna. I samtliga dessa fall är miljövinsterna tydliga.

”Större handlingskraft”

- Vi har finansierat ett flertal viktiga investeringar inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken, dessutom till väldigt bra villkor. Jag är stolt över att vi genom gröna obligationer kan bidra till större handlingskraft i hållbarhetsarbetet, säger Frida Korneliusson, VD för AB Stockholms läns landstings Internfinans.

- För att länet ska kunna fortsätta växa på ett hållbart sätt, behövs god kollektivtrafik till framväxande bostadsområden, skolor och arbetsplatser. Därför är det viktigt att så många som möjligt väljer kollektivtrafiken före bilen så ofta som möjligt, säger Charlotta Brask, hållbarhetschef, Stockholms läns landsting.

Kontakt:

Frida Korneliusson, AB Stockholms läns landstings Internfinans, frida.korneliussion@sll.se 

Charlotta Brask, SLL Hållbarhet charlotta.brask@sll.se 

Läs mer om gröna obligationer i landstinget.

Läs mer om Stockholms läns landstings miljöprogram.

Miljösatsning på Norrtälje sjukhus sparar pengar och energi

Locum har högt ställda miljömål och som ett led i detta genomförs olika energieffektiviserande åtgärder som kommer att spara 380 000 kronor årligen.

Locum förvaltar två miljoner kvadratmeter vårdfastigheter åt ägaren Stockholms läns landsting, bland annat Norrtälje sjukhus. Ett exempel på Locums energieffektiviseringar är att istället för att köpa in fjärrvärme använda befintlig energi. Helikopterplattan kommer att värmas upp med överskottsenergi från kylmaskiner som producerar kylan till sjukhuset.

Man kommer även byta ut all gammal belysning i den äldre delen av sjukhuset till energieffektiv LED-belysning, samt införa både dagsljuskompensering samt närvarostyrd belysning.

Kontakt: Petra Hansson, Locum AB, petra.hansson@sll.se 

Läs mer om energieffektiviseringarna.

Läs Stockholms läns landstings miljöprogram.

Personlig ledsagning gör att fler kan resa kollektivt

SL Ledsagning har utvecklat tjänsten personlig ledsagning för byten i kollektivtrafiken. Tjänsten gör det lättare för personer med funktionsnedsättning att resa själva.

Enligt en EU-förordning ska det finnas stöd för alla som behöver ledsagning vid byten eller till och från stationsentrén i hela Europa. Trafikförvaltningen samarbetar därför med andra aktörer för att göra ledsagning möjlig genom Sverige.

- Vi är med i den nationella ledsagningsportalen som samordnar ledsagning till alla delar av Sverige. Om du åker med SL-trafiken och ska vidare till andra delar av Sverige med till exempel SJ kan vi ordna ledsagning, säger Ditte Kahlström Jansson, utvecklingsstrateg för tillgänglighet på Trafikförvaltningen.

Service dygnet runt

För att använda den kostnadsfria tjänsten ringer resenären SL:s tillgänglighetsnummer som är öppet dygnet runt och anger sina önskemål om resa och mötesplats. På utsatt tid finns en ledsagare sedan på plats i gul väst. Ledsagarna är specialutbildade stationsvärdar.

Tjänsten har tagits fram i nära samarbete med intresseföreningar som till exempel Synskadades riksförbund i Stockholm. Nästa steg är utreda om det går utveckla tjänsten till att också erbjuda ledsagning från buss till buss, något som ännu saknas.

Kontakt: Ditte Kahlström Jansson, Trafikförvaltningen, ditte.kahlstrom-jansson@sll.se 

Läs Stockholms läns landstings Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Hög andel plastavfall återvinns

Inom Stockholms läns landsting har källsortering och återvinning hög prioritet. Det gäller särskilt för plast som består av fossil olja där återvinning minskar klimatpåverkan betydligt.

Under miljöprogrammet 2012-2016 har plaståtervinningen mer än fördubblats i landstingets sjukhusfastigheter, från 100 ton till 230 ton per år. Frågetecken kring nyttan uppkom dock när Dagens Nyheter den 7 februari 2017 publicerade en artikel med rubriken ”Här brinner plasten som du har sorterat”. Artikeln handlade bland annat om Swerec - Sveriges största plaståtervinnare. Som underleverantör till SUEZ (anlitad entreprenör av Locum) hanterar Swerec även plastavfall från landstingets sjukhusfastigheter.

Källsortering och återvinning har hög prioritet

Artikeln i Dagens Nyheter handlade i första hand om källsorterat plastavfall från hushåll som har lägre och varierad kvalité och därmed är svårare att återvinna, än det avfall som källsorteras inom landstingets sjukhus.

Uppföljning av Locums avtal visade att hela 75 procent av den källsorterade plasten från landstingets sjukhusfastigheter återvinns. Enligt landstingets fastighetsförvaltare Locum är det ett gott resultat som uppfyller förväntningarna.

För landstinget har källsortering och återvinning fortsatt hög prioritet i arbetet för en mer hållbar miljö. Locum kommer därför att följa upp underleverantören Swerec och arbetar vidare för att fortsatt hålla samma höga nivå på återvinningen.

Kontakt: Petra Hansson, Locum AB, petra.hansson@sll.se 

Läs Stockholms läns landstings miljöprogram.

Tornedalingars bemärkelsedag 15 juli

Tornedalingarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter och meänkieli är ett av Sveriges minoritetsspråk. År 2014 beslutades att bemärkelsedagen firas den 15 juli.

År 2014 beslutade Svenska Akademien att anta Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaisets och Föreningen Meänmaas förslag, att införa den 15 juli i Svenska Akademiens almanacka som bemärkelsedag för tornedalingar. 

Färgerna i den blå-vit-gula flaggan är hämtade från Sveriges och Finlands flaggor. Enligt upphovsmannen Herbert Wirlöf symboliserar de en sommarblå himmel, den gula solen och de vintervita vidderna.

Flerspråkigt och mångkulturellt

Innan riksgränsen mellan Sverige och Finland drogs 1809 var Tornedalen ett flerspråkigt och mångkulturellt område där finska och samiska var de dominerande språken. På 1880-talet inleddes försvenskningen i skolorna, barnen fick inte prata finska.

Kommunerna i Tornedalen var fattiga och staten bekostade de så kallade statsskolorna mot att undervisningen bara fick bedrivas på svenska. Först 1957 utfärdades ett fribrev för att finska fick talas på skolrasterna och på 1960-talet kunde elever i Haparanda lära sig finska i skolan.

Det finns cirka 50 000 tornedalingar i Sverige, framförallt bosatta i Norrbotten.

Fakta om nationella minoriteter

Sverige har fem erkända nationella minoriteter och till dem räknas samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Lagen om nationella minoriteter gäller i hela Sverige och innebär att minoritetsspråken ska skyddas och främjas, de nationella minoriteterna ska kunna behålla och utveckla sin kultur. Förvaltningsmyndigheterna är skyldiga att informera om minoriteternas rättigheter och ge dem inflytande i frågor som berör dem.

Kontakt: Veera Florica Rajala, SLL Hållbarhet, veera.florica-rajala@sll.se

Läs mer om landstingets arbete med nationella minoriteter.

Hållbarhetsfrukost den 24 augusti

Fredrik Rangstedt, projektledare på SLL Hållbarhet, berättar om resultatet av det tidigare miljöprogrammet 2012-2016.

Datum: 24 augusti

Tid: 08.00-09.00

Anmälan görs via landstingets intranät.

Privata vårdgivare anmäler sig på Vårdgivarguiden.

Övriga intresserade kontakta Christl Kronfeld, christl.kronfeld@sll.se

Boka redan nu in tid i kalendern för höstens hållbarhetsfrukostar: 20 september, 17 oktober, 15 november och 12 december.

Miljöutbildningar

Lärarledda utbildningar

Grundutbildning i miljöfrågor

En dags utbildning som ger dig inblick i lokala och globala miljöfrågor. Då får även kunskap om landstingets miljöarbete och Miljöprogrammet 2017-2021.

Datum: 28 september, 19 oktober eller 14 november. Kl.09.00-12.00 samtliga dagar.

Utbildning i intern miljörevision

Tre dagars utbildning för dig som vill lära dig revisionens grunder och själv kunna revidera olika verksamheters miljöledningssystem. Dag 3 får du göra en praktikrevision under handledning.

Datum: Den 7-8 november samt 5 december. Kl.08.30 -16.00 samtliga dagar.

Som anställd på landstinget anmäler du dig på landstingets intranät.

Privata vårdgivare anmäler sig på Vårdgivarguiden.

Webbutbildningar

Till hösten kommer en ny webbutbildning i grundläggande miljöfrågor och samt en ny webbutbildning för förskrivare om läkemedel och miljö att erbjudas via Lärtorget. Mer information kommer efter sommaren.

Kontakt: Christl Kronfeld, christl.kronfeld@sll.se

Hållbarhetsbrevet berättar löpande om Stockholms läns landstings arbete med miljö och social hållbarhet. Social hållbarhet omfattar barns rättigheter, jämställdhet och jämlikhet, delaktighet för personer med funktionsnedsättning, uppförandekod för leverantörer samt nationella minoriteter.

Redaktör: Hanna Karlsson, hanna.m.karlsson@sll.se
Ansvarig utgivare: Charlotta Brask, charlotta.brask@sll.se